Bröstmjölk och läkemedel får egen biobank
För att kunna utvärdera effekten av läkemedel under graviditet och amning kommer Uppsala biobank att lagra insamlad bröstmjölk och blodprover från gravida och ammande kvinnor som använder olika läkemedel. Dessutom kommer läkemedelsplattformen UDOPP vid SciLifeLab i Uppsala att utveckla metoderna och tekniken för att analysera läkemedelsrester i proverna.
Precis som alla andra blir kvinnor i fertil ålder sjuka. Ibland allvarligt, ibland får de kroniska sjukdomar. Även kvinnor som behöver läkemedelsbehandling vill, och blir, gravida. Idag saknas i stort sett kunskap om hur olika läkemedel påverkar fostret och det nyfödda barnet. Idag har endast cirka fem procent av medicinerna tillräcklig säkerhetsinformation för användning hos gravida eller ammande kvinnor. På grund av det väljer många att plocka bort medicinerna för säkerhets skull för att inte utsätta fostret eller det nyfödda barnet för risker.
Upp till 90 procent av alla gravida kvinnor tar receptbelagd medicin någon gång under graviditeten, och många kvinnor tvingas välja mellan läkemedelsbehandling och amning. Eftersom det är läkemedel som den gravida eller ammande kvinnan har behov av utsätts de själva för en risk när de tvingas avstå från sin medicin.
I april startade Conception, ett forskningssamarbete mellan akademisk forskning och läkemedelsindustrin och som finansieras av Innovative medicines initiative, IMI, med 305 miljoner kronor. Under fem år kommer närmare 200 personer från 88 olika organisationer i 22 länder att arbeta tillsammans för att hjälpa gravida och ammande kvinnor genom att få fram evidensbaserad läkemedelsbehandling.
Den första europeiska biobanken för forskning kring bröstmjölk och läkemedel tar nu form.
Uppsala universitet kommer att leda arbetet med biobankning av proverna, som kommer från kvinnor över hela Europa, och även med att analysera proverna. Mats Hansson, professor och föreståndare vid Uppsala universitets Centrum för forskningsetik och bioetik kommer att leda arbetet. Enligt honom är projektet viktigt eftersom det rör sig om etiskt svåra avvägningar där man utan tillräcklig evidens utsätter både gravida kvinnor, fostret och det ammande barnet för risker när säker, evidensbaserad vård och behandling inte kan erbjudas.
– Att plocka bort en medicin för säkerhets skull skyddar fostret men innebär en högre risk för den gravida kvinnan som behöver sin medicin. Att avråda från amning har också en etisk kostnad eftersom man vet att amning är värdefullt både för barnet och mamman, säger Mats Hansson, professor och föreståndare för Centrum för forskningsetik och bioetik vid Uppsala universitet.
Arbetet med att säkerställa spårbarhet och lagring av studiens prover leds av Mikaela Magnusson vid Uppsala biobank. Analysplattformen kommer att utvecklas och ledas av Pawel Baranczewski från Uppsala Drug Optimization and Pharmaceutical Profiling (UDOPP)/ADME of Therapeutics, Drug Discovery and Development platform, SciLifeLab