Ska göra karta över hjärnan
Det är mycket i den mänskliga hjärnan som fortfarande är ett mysterium. Exakt hur hjärnan fungerar och orsakar våra beteenden är inte klarlagt. Sten Linnarssons forskargrupp har sedan tidigare studerat hjärnans utveckling hos möss.
– Nu studerar vi människohjärnans utveckling istället och det är mycket svårare. Men med hjälp av nya metoder kan vi ta ut en cell och mäta genaktiviteten hos den. Sedan försöker vi förstå hur cellerna ändrar sig och mognar, säger han i en kommentar.
Sten Linnarsson är professor i molekylär systembiologi vid Karolinska Institutet. Han doktorerade 2001. År 2015 fick han ta emot Erik K Fernströms pris. Sedan 2017 sitter han även med i Nobelförsamlingen för medicinpriset vid Karolinska Institutet. Kungl. Vetenskapsakademien tilldelar honom nu årets Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin för arbetet med att åstadkomma en detaljerad karta över den mänskliga hjärnan. Anslaget är på tio miljoner kronor under en femårsperiod.
| Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin Professuren ska främja internationellt ledande forskning inom det medicinska området genom att möjliggöra för innehavaren att på heltid ägna sig åt forskning under fem år vid en svensk medicinsk fakultet. Anslaget från Torsten Söderbergs Stiftelse är på två miljoner kronor per år i fem år. Professuren bereds och beslutas av Kungl. Vetenskapsakademien efter peer-review-förfarande. |
Målsättningen är att åstadkomma en matematisk modell som kan förutse förändringar igenaktiviteten. Om forskarna kan ta reda på vad som händer i normala fall kan de även lära sig att förutsäga konsekvenserna av eventuella avvikelser. Autism och schizofreni är sjukdomar som man misstänker hänger ihop med onormala förändringar i samband med hjärnans utveckling.
– Det vi jobbar mest med nu är att kartlägga den normala utvecklingen. Det behövs en detaljerad karta över hjärnan för att sedan kunna gå vidare och förstå vad det är som går fel vid olika former av sjukdomsförlopp, säger Sten Linnarsson.
Att han tilldelas tio miljoner kronor från Torsten Söderbergs Stiftelse kommer att ha stor betydelse för framtida satsningar.
– Det här är den bästa sortens anslag som ger oss stor frihet att själva bestämma inriktningen på forskningen. En av de saker vi vill göra framöver är att använda mikroskopi för att studera ett litet utsnitt, en vävnadsbit, ur hjärnan och följa hur cellerna mognar, rör sig och interagerar med varandra under en viss tid. Till det behöver vi specialutrustning som vi inte har i dag