Etikforskare: "Tilliten till vaccin kan skadas av det ryska utspelet"
Den bristande transparensen i forskningen bakom Rysslands covid-19-vaccin upprör svenska forskare, något som Life Science Sweden redan rapporterat om. Men förutom bristande insyn i de vetenskapliga metoderna blottar det ryska utspelet etiska problem. Hur ska man egentligen förhålla sig till forskning från mindre dekomratiska länder? Jessica Nihlén-Fahlquist, universitetslektor i biomedicinsk etik vid Uppsala universitet, anser att man måste hålla isär å ena sidan forskare och forskning, och å andra sidan vad politiken gör med forskningen. Speciellt när det handlar om mindre demokratiska länder.
– Det som är ett problem är att man inte verkar ha samma forskningsetiska prövningar. Här har vi etikprövningslag, etikprövningsmyndigheten och överklagandenämnden som säkerställer att forskningen går etiskt till enligt de regler som satts upp. Det kan vara mindre tillämpat eller organiserat i odemokratiska länder. Jag vet inte exakt hur det ser ut i Ryssland, men man kan tänka sig att det här inte har varit etiskt prövat på samma sätt som det skulle varit här i Sverige, säger hon till Life Science Sweden.
Vad tänkte du när du fick se nyheten om det ryska vaccinet?
– När det inte är ordentligt testat blir de första vetenskapsteoretiska frågorna: vad kan man säga på basis av det här och hur kan man använda forskning som är så dåligt prövad? Det stora etiska problemet är om man sätter igång med massvaccinering, då blir det ett experiment med människors liv samt tilliten till vaccin och myndigheter.
Hur skulle det här kunna påverka tilliten i längden menar du?
– Om man börjar massvaccinera och det sen visar sig att det finns allvarliga biverkningar och att människor blir skadade på olika sätt, som i pandemrixfallet, då ser jag en stor risk att det påverkar tilliten till vaccin generellt och förtroendet för myndigheter. Det kan också få globala effekter om de väljer att sälja vaccinet vidare, sen vet jag inte vilka länder som skulle vilja köpa det.
