23948sdkhjf

Samuel Lagercrantz: Mindre deppigt med flera alternativ

Inom en något sånär överskådlig framtid finns det förhoppningsvis flera bra medicinska alternativ för personer som lider av allvarlig depression, skriver Life Science Swedens chefredaktör Samuel Lagercrantz .

En av de första artiklarna jag skrev för en medicinsk tidning handlade om framtidens antidepressiva läkemedel. Alla var överens om att det behövdes någonting mer än de läkemedel som fanns då. Många patienter blir hjälpta av SSRI och andra behandlingar som påverkar monoaminerna i hjärnan, men en stor grupp blir det inte.

Det fanns gott om idéer. En spännande utvecklingslinje gällde substans P. Ämnet har kopplats både till depression, ångest och smärta och om man skulle kunna dämpa dess aktivitet skulle vinsten vara tredubbel.

Ett annat intressant spår var att minska mängden kortisol i kroppen. Sambandet mellan förhöjd utsöndring av kortisol och depression är välstuderat så strategin att försöka minska nivåerna av hormonet kan tyckas vara självklar.

Det här var 2004. Antidepressiva läkemedel med helt nya verkningsmekanismer spåddes då finnas tillgängliga fem-tio år fram i tiden.

Så blev det inte. Trots flera försök har inget läkemedel som angriper substans P nått hela vägen till ett godkännande. Och att experimentera med nivåerna av kortisol har hittills varit utan större framgång. Det som på papperet ser enkelt ut – att dämpa aktiviteten av ett hormon som är kopplat till depression – visar sig vara mycket mer komplicerat i verkligheten.

Men det som länge verkade vara alltför vågade prognoser visade sig ändå inte vara helt galet. Det tog visserligen inte fem eller tio år utan istället drygt femton. Men ett av de spår som då spåddes kunna bli ett nytt sorts antidepressivt medel har faktiskt blivit det nu.

Förra månaden blev Spravato (esketamin), en variant på narkosmedlet ketamin, tillgängligt i Sverige mot depression. Läkemedlet påverkar hjärnans glutamatsystem.

Jag tror att vi kan få anledning att återkomma och se närmare på effektdata och faktisk nytta, men oavsett det är det spännande att det för första gången sedan 1950-talet har kommit ett antidepressivt medel som har en helt ny sorts verkningsmekanism och verkar på ett annat system i hjärnan än dagens antidepressiva läkemedel.

Det pågår forskning på olika former av ketamin som kan leda till att vi i framtiden kan använda det bättre. Och att läkemedel riktade mot substans P eller andra måltavlor för depression har misslyckats hittills betyder inte att de aldrig kommer att bli framgångsrika.

Att lova en hel arsenal av nya sorters antidepressiva inom fem till tio år från idag vore oseriöst. Men inom en något sånär överskådlig framtid finns det förhoppningsvis flera bra medicinska alternativ för personer som lider av allvarlig depression.

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.141