Så rankas forskarna i covid-debatten
Av När 22 forskare i en gemensam debattartikel förra våren kritiserade Folkhälsomyndigheten och krävde hårdare restriktioner fick de stenhård kritik i både media och av andra forskare, och avfärdades av statsepidemiolog Anders Tegnell med att de ”inte är våra ledande forskare i fältet”.
Men det stämmer inte, enligt tidningen Expressen, som tagit hjälp av docent Ulf Sandström för att ranka forskarnas meriter. Det visar sig att flera av Folkhälsomyndighetens kritiker tillhör den absoluta forskningseliten i Sverige och flera av dem har bedrivit forskning inom för debatten relevanta fält.
Ulf Sandström som är knyten till Linköpings universitet har kört 45 av de forskare som varit mest aktiva i coronadebatten i en analysmodell som han under flera år arbetat fram. Den utgår från data från ”Web of Science” och viktar dels hur citerade forskarna är, dels inom vilka områden de har publicerats.
I föreningen "Vetenskapsforum covid-19", som bildats av de 22 forskarna samt andra forskare som anslutit sig, finns tre professorer som tillhör topp en procent av landets forskare. Det innebär att de befinner sig i forskningens absoluta toppskikt.
– Emil J. Bergholtz, Leif Bjermer och Jonas Frisén är i egenskap av topp en procent med och sätter avtryck och flyttar forskningsfronterna, säger Ulf Sandström till tidningen.
Till det kommer ytterligare sju forskare bland kritikerna som räknas till den högsta toppen och placerar sig på topp två-tre procent. Till dem hör bland annat epidemiologerna Joacim Rocklöv och Nele Brusselaers samt infektionsprofessorn Björn Olsen. En annan av dem är professor Gunnar Steineck, som Life Science Sweden nyligen intervjuade här. Han är i intervjun kritisk till att Folkhälsomyndigheten sedan Johan Carlsson blev chef för myndigheten inte längre har några professorer eller andra forskare på hög nivå anställda.
Bland de forskare som har stött Folkhälsomyndigheten är det barnläkaren Jonas F. Ludvigsson som hamnar högst på rankingen. Han tillhör också topp 1-procent. Näst högst bland forskare som tagit ställning för Folkhälsomyndigheten rankar infektionsprofessorn Anders Björkman som tillhör topp 8-procent. Agnes Wold, professor i klinisk bakterologi, tillhör topp 15-procent. Listan "övriga forskare" har också med flera forskare som inte ingår i Vetenskapsforum, men som inte heller tagit ställning för Folkhälsomyndigheten.
Rankingen visar att de verkliga toppforskarna saknas bland dem som representerat Folkhälsomyndigheten i pandemifrågan. Högst av dessa placerar sig biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten, topp 20 procent, följd av avdelningschefen för laborativa bakterieövervakningen, Sara Byfors, topp 21 procent. Anders Tegnell placerar sig bland topp 49 procent.
– Det är logiskt att som myndighetschef landa i det intervallet om man är inne och nosar på forskningen för att hänga med i vad som händer, men inte har möjlighet att ägna sig åt forskningen på heltid, säger Ulf Sandström till Expressen.