Ny rapport: ”Hemarbete bästa sättet att minska smittspridning”
Hur smittar coronaviruset på arbetsplatser och vad kan arbetsgivare göra för att minska smittspridning? Det har forskare vid Lunds universitet tittat på.
I en sammanställning, "Luftvägsvirus vid arbetsplatser – smittvägar, riskfaktorer och skyddsåtgärder", av de kunskaper vetenskapen har idag har forskarna sett att stora lokaler, god ventilation och munskydd är viktiga åtgärder för att minska smittan. Men viktigast är att inte alls få in smittan, med andra ord ska de som har förkylningssymtom stanna hemma. Arbetsgivare bör också möjliggöra för sina anställda att arbeta hemifrån.
– Tidigare har inte så mycket forskning gjorts inom det här området. Det är främst på sjukhus man har kollat spridningsvägar och smittspårning. Därför är det mycket man ännu inte vet, även om intresset har ökat i och med pandemin, säger Carl-Johan Fraenkel, överläkare och specialist vid infektionsmedicin vid Lunds universitet och en av författarna till dammanställningen.
Vad som är tillräckligt stora lokaler eller tillräckligt god ventilation på arbetsplatser idag vet man inte, enligt Carl-Johan Fraenkel.
– Det man kan säga är att stora lokaler är bra eftersom eftersom det blir längre avstånd mellan personerna i rummet och en större luftmängd per person. I trånga lokaler där många vistas är dessutom risken större att nån kommer ha covid som då smittar, säger han.
Munskydd är en bra extra åtgärd. Men enligt Carl-Johan Fraenkel används det inte så frekvent på andra ställen än inom vården. Och i kollektivtrafiken är användandet än så länge lågt, trots nya rekommendationer.
– Vill man öka munskyddsanvändningen behöver man jobba för att öka förståelse om när, hur och varför. Sverige har inte jobbat så aktivt med den frågan, är min bedömning. Munskydd har effekt, det har vi sett från studier. Om någon är sjuk, eller kommer att bli sjuk imorgon, blir munskyddet en barriär – det blir mindre virus i luften. Men ska man få effekt behöver många använda munskydden.
Intresset för smittspridningsvägar har ökat, men enligt Carl-Johan Fraenkel, är forskningen i området eftersatt. Tidigare har den intresserat sjukvården och vårdhygienen, men forskningen har fått små medel.
– Vi kommer ständigt att behöva uppdatera det här för att forskningen ska vara aktuell. Vi har under pandemin sett att man har infört exempelvis plexiglas som åtgärder i affärer och restauranger. Det har säkert varit klokt på många ställen, men det saknas evidens att de här åtgärderna fungerar. Vi kommer vara tvungna att titta tillbaka på den här pandemin.
Han nämner sars-cov-1 som exempel vi nu har lärt oss av tidigare pandemier. Under den här pandemin har man lärt sig att virusdynamiken på sars-cov-2 är en annan än med sars-cov-1. Nu finns exempelvis mer presymptomatisk smitta.
Något som inte tas upp i sammanställningen, men som är viktigt enligt Carl-Johan Fraenkel, är vaccination mot covid-19.
– Det är vårt viktigaste instrument för att inte göra folk sjuka. Jag tycker att man på alla sätt ska eftersträva att många vaccinerar sig i samhället. Tvingande medel kan diskuteras, men jag tror att man behöver någon form av morot och piska. De enkla gruppen har redan vaccinerat sig och det är svårt att nå de sista procenten.
Spridningen av virus har delats upp i tre smittvägar i sammanställningen: inandning, direkt deponering och kontakt. För covid-19 pekar mycket av forskningen mot att inandning är den dominerande smittvägen i många miljöer.
– Det vi har sett är att får man in en smittsam person, i alla fall innan vaccinationerna kommit igång, har utbrotten varit explosionsartade med väldigt många sjuka. Det är skillnad här mot andra viroser med det här explosionsartade förloppen.
När smittspridningen i Europa ökar, har ett julbord i Oslo dragit ögonen till sig. 145 personer som deltagit i middagen är bekräftat smittade. Många företag ställer nu in årets julbord för sina anställda.
Är det en bra väg att gå?
– Det handlar om riskbedömning och ja, det är en risk med julbord. Man behöver tänka på hela sitt umgänge. Om man går på julbord kan man missa andra julevent, som att träffa släktingar under julen.