Paolo Macchiarini i rätten – "Enda uppsåtet var att bota"
Av – Ingreppen har dessutom skett gång på gång, trots allvarliga komplikationer, och trots att det inte fanns några tecken på att metoden skulle fungera, sa chefsåklagare Jim Westerberg i sin sakframställan.
Den 63-årige Paolo Macchiarini – först hyllad och sedan ifrågasatt och kritiserad – dök upp i Solna tingsrätt iklädd en sober mörkblå kostym, slips, näsduk i bröstfickan och det grånade håret i en liten hästsvans i nacken.
Med sin offentlige försvarare, advokat Björn Hurtig, bredvid sig lyssnade han koncentrerat på de bägge åklagarna, och noterade flitigt med en penna.
Åtalet gäller transplantationer av konstgjorda luftstrupar som Paolo Macchiarini utförde på två män och en kvinna på Karolinska universitetssjukhuset under 2011-2012.
Vid ingreppen avlägsnades patienternas luftstrupar och ersattes med luftstrupar av plast som hade besåtts med benmärgsceller från patienten.
Tanken var att kroppen med hjälp av benmärgscellerna och andra tillväxtfaktorer skulle utveckla det syntetiska organet till en fungerande luftstrupe.
Det fungerade inte. Alla tre patienterna är idag döda och kirurgen är åtalad för tre fall av grov misshandel. Enligt stämningsansökan har han orsakat patienterna svåra kroppsskador och långvarigt lidande.
Det åtalade kirurgiska ingreppet hade inte föregåtts av försök på djur, och ingen transplantation av en syntetisk luftstrupe hade tidigare gjorts på människa, enligt åklagare Jim Westerberg.
– Det ägde för första gången rum på patient nummer 1. Det var ingen som visste om det skulle fungera, inte Macchiarini heller förstås.
Paolo Macchiarini själv förnekar att han skulle tillfogat någon av patienterna skada eller lidande i straffrättslig mening.
– Tvärtom var hans enda uppsåt att ge aktuella patienter sjukvård för att bota de livshotande tillstånd som de befunnit sig i, sa advokat Björn Hurtig vid tingsrättsförhandlingen.
Paolo Macchiarini menar att de aktuella ingreppen var sjukvård, inte forskning, och att det var vårdgivarens ansvar att söka de eventuella tillstånd som kunde behövas. Han bestrider även att det var han som var medicinskt ledningsansvarig för de kirurgiska ingreppen som skedde i Karolinska universitetssjuhusets regi.
Brottsrubriceringen grov misshandel kräver att det finns uppsåt, och åklagarsidan menar att ett sådan är stärkt, bland annat med hänvisning till de utredningar och beslut som kommit från Karolinska institutet.
– Det framgår att Macchiarini medvetet undanhållit komplikationer efter ingrepp, medvetet förskönat patienters tillstånd, och dessutom lämnat falska och osanna uppgifter i sina vetenskapliga artiklar, bland annat om att det funnits etiska tillstånd för de här ingreppen. De har gjort det möjligt att fortsätta med ingreppen, trots att egentligen ingenting visade att metoden skulle fungera, sa Jim Westerberg.
Åklagarens sakframställan väntas under torsdagen, och rättegången fortsätter sedan med försvarets framställan, förhör med den åtalade och en lång rad expertvittnen, samt bland annat visning av en film från en av operationerna.
Rättegången väntas pågå i 13 dagar och avslutas den 23 maj.