23948sdkhjf

Viktigaste medicinska innovationerna plats 13-20

En metod som revolutionerade strålbehandlingen, ett förband som minskar risken för antibiotikaresistens och en teknik som hjälper bland andra ALS-patienter att kommunicera. Det är några av uppfinningarna som intar platserna 13-20 på Life Science Swedens rankning av de viktigaste svenska nutida innovationerna inom medicinområdet.

13. Metod från Karolinska minskade biverkningar vid cancerbehandling

Utvecklingen av intensitetsmodulerad strålbehandling, IMRT, på 1980- och 90-talen var omvälvande för behandlingen av cancerpatienter. Tekniken medgav lokalt högre stråldoser än tidigare på cancervävnaden, samtidigt som den minimerade strålningen på frisk vävnad. Förutom att minska biverkningarna gjorde metoden att antalet behandlingstillfällen kunde minskas kraftigt. Den tidiga utvecklingen av tekniken initierades av Anders Brahme och hans forskargrupp på Karolinska institutet.

14. Forskning om koagulation ledde till test för blodpropp

APC-resistens beror på en nedärvd mutation i den gen som kodar för koagulationsfaktor V. I Sverige är cirka 5 till 7 procent av befolkningen bärare av anlag för APC-resistens och att bära på anlaget ger en ökad risk för blodpropp. Läkaren Björn Dahlbäcks forskning om blodets koagulation ledde till att han utvecklade ett test för att påvisa APC-resistens. 1993 började testet – ett blodprov – användas inom vården och idag används det över hela världen.

15. Ädelmetaller stoppar bakterier

Tekniken att applicera metaller på icke-ledande material kommer från Nobelpristagaren Gustaf Dahlén, vars lärling Axel Bergström förde vidare kunskapen till uppfinnaren Billy Södervall på Bactiguard. Han förfinade tekniken och applicerade ädelmetaller på medicintekniska produkter redan på 1970-talet.

Och det är där Bactiguards teknologi har sitt ursprung. Ett tunt ytskikt av guld, silver och palladium, fästs på ytan av medicintekniska produkter. När ytan kommer i kontakt med vätska skapar ädelmetallerna en galvanisk effekt som reducerar en mikrobiell adhesion, vilket leder till att färre bakterier fäster på produkten. Bactiguard utvecklar bland annat urinkatetrar med tekniken.

16. Ögonstyrd kommunikation

År 2005 presenterade svenska Tobii vad som har kallats världens första ögonstyrda dator. Med hjälp av denna eyetracking-teknik kunde personer med funktionsnedsättning använda sina ögon för att kommunicera via en dator. Det har hjälpt bland annat ALS-patienter att upprätthålla kontakt med omvärlden, som Life Science Sweden beskrivit här. Tekniken har även kommit till användning inom forskning och en rad andra områden.

17. Lösning stabiliserar lungor ex vivo inför transplantation

Steen Solution är en innovation av Stig Steen, senior professor i thoraxkirurgi vid Lunds universitet, som används vid funktionstestning av lungor utanför kroppen inför transplantation – ex vivo lungperfusion – och som upprätthåller stabiliteten hos de isolerade lungorna. Steen Solution har sin viktigaste tillämpning som en del i Göteborgsföretaget Xvivos teknologi för att förvara organ inför en transplantation. Xvivo har idag patent på Steen Solution.

18. Förband för minskad antibiotikaresistens

Det kirurgiska förbandet Sorbact från företaget Abigo används postoperativt, till exempel efter ett kejsarsnitt. Förbandet är impregnerat med dialkylkarbamoylklorid (DACC), och binder bakterier till ytan. När det avlägsnas följer bakterierna med. I samma serie finns plåster och kompresser och andra Sorbact-produkter som alla syftar till att minska sårinfektioner, underlätta sårläkning och minska användningen av antibotika.

19. En kylig uppfinning

Onkologisjuksköterskan Yvonne Olofsson tog tillsammans med den danske ingenjören John Kern tillvara på kunskapen att kyla minskar risken för håravfall och skapade den datorstyrda kylmössan Dignicap. Med hjälp av den innovativa mössan kan betydligt fler patienter som får cytostatikabehandling behålla håret.

20. En storrökares snilleblixt

Ett tuggummi som administreringsform för läkemedel? Och mot rökning, som ju knappast är en sjukdom? Nej, dåvarande Socialstyrelsens läkemedelsavdelning var tveksam när Ove Fernö (1916-2007), forskningschef på Leo Läkemedel i Helsingborg och själv notorisk rökare, presenterade sin produkt. Så Nicorette, världens första medicinska produkt för rökavvänjning, fick istället sitt första godkännande i Schweiz 1978, och först tre år senare i Sverige.

Idag är produkten världsledande på området och marknadsförs i över 50 länder. Nicorette tillverkas fortfarande i Helsingborg av samma företag, som nu efter flera ägarbyten heter McNeil. En eventuell invändning är att innovationen innebär ytterligare ett sätt att tillföra kroppen nikotin, men det går inte att komma ifrån att nikotintugummit och dess uppföljare har hjälpt många människor till rökstopp.

Frågor och svar om Life Science Swedens innovationsrankning

Artikeln är en del av vårt tema om Topp 20 innovationer.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.098