Fritextsökning
Artiklar per år
Innehållstyper
-
Genreglering med RNA ger finlir i bakterie
- Våra resultat tyder på ett mera komplicerad nätverk av olika regulatorenheter som säkerställer att bakterien enbart orsakar sjukdom vid, för den, rätt tillfälle, säger en av forskarna bakom studien, Jörgen Johansson.
-
De letar bakterier i Antarktis
En grupp forskare från Uppsala universitet, ledd av Björn Olsen, ska undersöka om influensavirus och antibiotikaresistenta bakterier har fått fäste i Antarktis. Om de resistenta stammarna finns i obefolkade områden står vi inför ett nytt miljöföroreningsproblem.
-
Belönad för lång och trogen nyfikenhet
Utan plan, driven av nyfikenhet och lust att upptäcka något nytt. Carol Greider är forskare ut i fingerspetsarna och kan inte tänka sig någon annan karriär.
-
Så bildas insulincell från stamcell
Forskare från Lund har publicerat forskning som förklarar hur celler under tidig embryonal utveckling differentieras och bildar rör i kroppen. Samma grupp upptäckte en gen som styr rörbildningen i bukspottskörteln och det ger hopp för diabetesforskningen.
-
Leukemipreprat kan stoppa tarmcancer
En grupp forskare vid Karolinska Institutet ledd av Jonas Frisén har identifierat en substans som specifikt slår ut den ena av två signalvägar som styrs av samma protein. Förhoppningen är att substansen ska kunna användas för att behandla tjocktarmscancer.
-
Klamydiavaccin i näsan snart verklighet
Immunförsvaret låter klamydiabakterier som tagit sig in i kroppen härja fritt visar en ny studie. Det går heller inta att vaccinera mot infektionen med injektioner. Men nu tror sig forskarna vara nära utvecklingen av ett vaccin som kan ges som nässpray eller vaginalkräm.
-
Tripep har för få patienter i klinstudie
Bolaget har gjort en delutvärdering av en pågående fas I/II-studie och patientunderlaget är för litet för statistiska analyser. Bolaget kommer att öka antalet behandlade i studien med 50 procent.
-
Fyra miljoner till biomaterialforskning
Kristina Nilsson-Ekdahl har beviljats 4,1 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Pengarna ska bland annat användas till att ta fram material till hjärtklaffar som inte angrips av kroppens immunförsvar.
-
Kroppen hämmar kärlbildning vid cancer
Ny forskning visar hur ett kroppseget protein nedreglerar angiogenes, nybildning av blodkärl. Hos personer med cancer finns mer av proteinet, vilket tyder på att kroppen själv bromsar tumörbildningen.
-
Riktiga celler kan ersätta provrören
- Nästan allt vi vet om proteiner kommer från provrörsförsök, säger Erik Sunde, doktorand i fysikalisk kemi. Med nya metoder har han bland annat gjort upptäckter om sporers förmåga att överleva, genom att studera vatten i sporen istället för att använda provrörsvatten.
-
Nya biotekniska möjligheter med plasmider
Svensk forskning visar att det går att flytta DNA från en flercellig mossa till encelliga bakterier. - Det kan komma att förenkla både grundforskning och tillämpad forskning, säger Hans Ronne vid Uppsala universitet.
-
Söderbergs professurer till Göteborg och KI
Sven Enerbäck och till Mats Wahlgren tilldelas Söderbergs forskningsprofessurer i medicin 2009. Anslaget ska finansiera fem års heltidsforskning inom fetma respektive malaria.
-
Lundbeck satsar på ovanlig sjukdom
Friedreichs ataxi drabbar en på 50 000 och nu inleder läkemedelsbolaget Lundbeck en fas II-studie för att testa behandling mot sjukdomen.
-
Enklare att kommentera artiklar
Nu kan du tycka till om våra artiklar vår sajt. Vi har en ny och enkel kommentarsfunktion där du enkelt kan identifiera dig via Twitter, Facebook, Disqus eller bara kommentera som gäst.
-
Symphogen öppnar kontor i Nordamerika
Danska Symphogen etablerar sig i USA med huvudkontor i Princeton, New Jersey. Adriann Sax som nyligen utsågs till affärschef på bolaget ska leda verksamheten. Företaget kommer att vara ett helägt dotterbolag till Symphogen.
-
Nya nyckelpersoner till astmabolag
Ängelholmsbaserade Airsonett stärker sin försäljnings- och marknadsorganisation med en ny produktionschef och en ansvarig för prissättning och subventionering. Bolaget satsar på klinisk forskning, produktutveckling och byggandet av en försäljningsorganisation med fokus på Norden, Tyskland och Storbritannien.
-
Ljus framtid för norsk medicinleverans
PCI Biotech har fått positiva resultat från fas I/II-studien av Amphinex som används för leverans av cancerpreparat. Substansen aktiveras av ljus och släpper ifrån sig medicinmolekylerna på rätt plats.
-
Tikomed får särläkemedelsstatus
EU:s kommitté för särläkemedel har beviljat särläkemedelsstatus för preparatet Ibsolvmir. Substansen utvecklas för att förhindra avstötning vid transplantation av insulinproducerande celler. Statusen ger bolaget minskade kostnader för regulatoriska ansökningar inför kommersialisering och 10 års marknadsexklusivitet inom EU.
-
Morgonluft för riskkapitalet
Riskkapitalmarknaden har länge varit död. Nu börjar riskkapitalisterna vädra morgonluft efter det senaste halvårets kraftiga börsuppgång. Försäljningar, börsintroduktioner - och nyinvesteringar - väntar till våren om den positiva börstrenden håller i sig.
-
Parkinsonpreparat till klinisk fas
Lundbecks läkemedelskandidat för behandling av Parkinsons sjukdom ska testas på 100 friska frivilliga. Substansen har i djurförsök visat sig ge bättre effekt än konventionella behandlingar.
-
Nytt webbverktyg ger koll på gener
Hur kombinerar man ihop all information om uttryck av gener, interaktioner mellan proteiner, signaleringskaskader, proteiners intracellulära lokalisering och så vidare? Forskare vid Stockholm Bioinformatics Center presenterar nu en möjlig lösning i form av ett offentligt tillgängligt webbverktyg.
-
Bakslag för Astrazenecas cancermedicin
I juni lämnade bolaget in registreringsansökningar till EU och USA och nu, fyra månader senare, drar de tillbaka dem.
-
Ny roll för leukemigen upptäckt
Två gener, som var för sig är kända för sina cancerframkallande egenskaper, kan tillsammans leda till aggressiv leukemi. - Det här är ett förvånande fynd som tyder på att det finns en mekanism bakom cancerutvecklingen som vi inte känt till tidigare, säger Martin Bergö som leder forskningen vid Sahlgrenska akademin.
-
Ny typ av stamcell upptäckt
Celler som vanligtvis är stödjeceller i nervsystemet kan vid viss signalering istället utvecklas och bli melanocyter och börja tillverka hudens pigmentämne melanin. - Våra fynd kan ge ny förståelse för hur förändringar i hudpigmentering uppstår, säger Patrik Ernfors på KI.